Jag tar min mors hand

Vill fråga hur en klarar av ensamheten

Guds nittionio namn

Jag försöker lära mig guds nittionio namn
Inbillar mig att det kommer hjälpa
Kanske är livet inget mer än inbillning
Jag kom på det naiva i att inte vara rädd för döden
Jag är nu rädd på riktigt
 
Jag har en vulkan i mitt hjärta
Det bildas askmoln i mitt bröst
Det hindrar all form av rörelse

Jag stryker din handrygg och gör mönster över din puls
Dina lungor lyfter hela din kropp
Jag pussar din handrygg
Jag pussar dina kinder
Viskar det jag kan ur Koranen
Du säger att du inte har bett på fem dagar nu
Jag säger att du är sjuk
Jag tänker be istället för dig
Det jag kan ur Koranen
 
Jag kan den nittionionde suran
När jorden skälver
NÄR JORDEN skälver i sitt [sista] skalv
och jorden kastar upp sina bördor
och människan ropar: "Vad har hänt med den?"
Den Dagen skall [jorden] berätta vad den har bevittnat [av människornas handlingar];
 
Jag har en vulkan i mitt hjärta
Det bildas askmoln i mitt bröst
Det hindrar all form av rörelse
Vad har hänt dig?
Jag rabblar guds nittionio namn som svar
Och pussar din handrygg, din panna, dina kinder
Säger
Du har överlevt krig
Du överlever det här

RSS 2.0