Du kramar och trycker sedan näsan mot min hals, som om du letar efter någonting. Säger "du luktar så gott". Jag säger "lila ros, jasmine, rosolja, svartpeppar och kryddor". Jag placerar ditt huvud under min haka, känner doften av olivtvål. Sedan trycker vi oss närmare varandra för att känna påtaglighet. Vi är nog båda lika rädda för påtagligheten. Men vi omfamnas av svar vi hittar i bokhögar som nog egentligen är kurslitteartur för frenologistudenter; det finns ingen gräns när vi är flyktingar från likgiltigheten.