den fastfrusna tiden
Det gör ont
när telefonen biter mig
i kinden
och när den svarta rösten
sätter sig
någonstans
sammankopplad mellan
hjärtat och lungorna
Det gör ont
att andas
det gör ont
att inte våga
tro på
livet
på
återvändo
på
en dag till
i
fluffiga skratt
med
tepoesi
och
nyhetsallvar
Tankarna tillåter mig
att ligga sömnlös
vid
avgrunden
och
lukta på den
avlägsna parfymen
av luft
luft som är tung att andas
för tung att andas
Det gör ont
att se solen
stiga upp
för imorgon
och känna att
teet blivit kallt
Och Det gör ont
att veta
att porten till
din själ
inte
rör vid
min.
...denna dikt är till Dig
Kommentarer
Postat av: Lisa
Vacker bild och jättefin dikt.
Postat av: Lisa
Vacker bild och jättefin dikt.
Trackback