fåglar

Just nu är livet underligt. Jag vill bli min egen individ. Så som man vill i tonåren (jag hatar tonåren). Det finns inget värre än att inte veta om jag gör rätt, om en förändrig alltid är bra. Förändringar får mig att önska att allt var som förr. Men den tanken får mig att önska att jag inte var så rädd.

(Bilden har jag inte tagit, så den går att klicka på. Då kommer man till källan)

Kommentarer
Postat av: leila

Luv u.

2009-11-15 @ 01:50:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0