hzr

Jag utmanar mig själv. Jag tvingar mig själv. Att drömma. Eller handlar det om att organisera och planera? Att motverka undergång? Nåväl, kalla det vad en vill, men jag tänker reclaima detta varande. Jag höjer långfingret, och säger: fuck the rest.

→ För det första ska jag må. Jag ska må alla mina måenden. Jag måste må dem för att kunna bearbeta dem och till slut inte må dem.

→ Jag ska träffa mina vänner.

→ Jag ska vistas ute i alla fall ett litet tag, varje dag. Även dagarna jag inte orkar. De dagarna är viktigast.
Tänk att det finns tusentals parker att sitta och vara på. Allt jag behöver är en filt. En bok. En termos. En penna och ett block. Vilket direkt tar mig till nästa punkt.

→ Jag ska skriva. Och ta nästa termin på allvar. Skapandets termin. Andas skapande, mitt skapande. Få bläck-kladdiga fingrar. Uppskatta att jag givit mig tiden.

→ Jag ska lyssna på föreläsningar. Vara en del av allt. Rörelsen.

→ Jag ska dansa mycket. Det spelar ingen roll om det är hemma på rummet eller ute på dansgolv.

→ Jag ska läsa böckerna jag köper. Och stryka under. Låta dem ta tid att läsa ut. Ingen tävlar. Jag får lägga ifrån mig böckerna för att sedan ta upp dem igen.

→ Jag ska börja titta på Rapport 19.30 igen. Varje dag, som förr.

→ Jag ska bli lärare. Mest poet egentligen. Men jag måste ändå ha ett sådant där levebröd-jobb. Och då är lärare det som kan få mitt hjärta att banka bäst. I svenska och engelska. Eller svenska och samhällskunskap. Men jag behöver inte skynda. Ingen behöver skynda. Det finns där. När jag får ork och livsglädje tillbaka.

 

→ Jag ska skapa Trädgården (ett ställe som just nu är halvt imaginärt, halvt verkligt).

→ Om jag inte kommer bo där hela året så kommer jag ha en vindsvåning med persiska mattor över trägolvet. Det ska alltid vara varmt där. Både på huden och i hjärtat. Ingen ondska ska få finnas där. Jag ska kunna se trädtoppar och hustak. Observera, det får inte vara i Stockholm. Framtida jag får gärna flytta ifrån Stockholm.

→ Jag ska hångla med människor jag tycker om och som tycker om mig.

→ Jag ska ta mig själv på allvar och fatta mitt eget värde. Se mig själv som en viktig individ.

→ Jag ska publicera böcker. Jag kommer vara en sådan där vettig författare.

→ Jag ska läsa Khemiri och ta mig tid att leta efter allt det gömda.

→ Jag ska ha storslagna middagar med vänner. Vi ska ha oförskämt kul med god mat och sällskapsspel.

→ Jag ska kunna recitera poesi. Göra som Jeanette Winterson som tog sig ur sin depression genom att läsa poesi högt framför spegeln tills hon kunde den utantill.

→ Jag ska finnas. Jag ska finnas. Jag ska finnas.